lifeline
Så hatisk ska jag inte vara nu, tänkte bara muttra lite över att msn inte funkar :(
Men men, det är väl läggdags ändå? Pappa tjatar hela tiden om att man inte ska "vända på dygnet bara för att det är lov", något som jag har lite problem med ;D
Imorn ska jag iaf följa med anka när hon ger blod, förhoppningsvis får vi med hawksi också, vi kan telefonterra honom på tunnelbanan ^^
För dom som missat det har jag klippt mig. Mamma säger att jag ser ut som en snäll skolflicka, det ska det bli ändring på! Var inne på en hemsida tidigare idag, sån där frisörsak som man kan va hårmodell för. Inte för att jag tror att dom skulle vilja ha mitt hår, fast samtidigt skulle det ju vara kul att få gratis stylat & klippt hår lite då och då. Och jag skulle ju inte direkt säga nej till färgning och sånt. Men men, får väl bli nåt att ägna sig åt i vintermörkret nästa år.
Nu ska jag hoppa i säng och läsa Lapidus, världens bästa svensk ;D Börjar ju närma mig upplösningen nu, riktigt spännande! Sägs ju att filmatiseringen av Snabba cash kommer ut sent 2008 eller början av 2009, där snackar vi en film min familj och jag inte kommer vänta länge med att se!
//L
I-empire
Jag tänker inte förneka att det känns tomt, däremot kan jag inte påstå att jag saknar det. I grund och botten hatar jag att känna allt annat än lättnad. Lycka är för kortvarigt, längtan är för långsamt, hopp är för otillförlitligt, saknad är för smärtsamt, ilska är för energikrävande och tomhet är så ...tomt.
Lättnad däremot, tänk er känslan av att andas ut, för att sedan andas in igen. Inga djupa andetag, inga desperata försök till att hålla andan. Jag andas nu, in och ut, en dag i taget. Som det ska vara.
Helgen har spenderats hos Adde, mestadels i sängen. Kom dit fredag kväll helt utmattad efter en heldag på stan med Tessish & Ankan. Nommade på Tacobar, haha, det finns fan inget som definierar Tessan mer än "nacho de-luxe med kyckling u t a n gräddfil (det är seriöst det värsta jag vet)" <3
Sen var det x antal timmar av bikiniletande och sen ett snabbt goodbye, jag vill inte tvingas sakna dig än.
Kan förövrigt sammanfatta min helg på Söder med god mat, säng, Dexter, tv-spel (för hans del), sova (för hans del XD), läsa Aldrig fucka upp, fotboll, Ben & Jerrys (två smaker!! ^^) och lite mer sängliggande. Tvingade även honom att ladda ner slutet av säsong 4 till Greys eftersom jag hatar när 5an ska hålla på att bryta säsonger sådär. Tyvärr förstår han ju inte riktigt charmen med det hela ;D
Sen så fick jag mens! :D Är rätt konstigt hur man kan bli glad över nåt så oönskat, men det betyder att jag har 3 ½ mensfria veckor i USA!! ^^ Kan alltså ägna my full attention på shopping och turista i giganternas land.
Ska bara försöka vara lite seriös med järnpillerna nu, antar att det plötsligt blev dubbelt så viktigt :P
//L
APOLLON?!
Jag ligger alltså och halvslummrar och genom det halvöppna fönstret hör jag en såndär typisk gnälltant-röst. Min avlyssningsförmåga är inte riktigt på topp eftersom jag nyss vaknade, men jag tror hon pratar med några barn, och satärring som hon är så skäller hon typ på dom för att dom är för högljudda och springer för mkt vilket gör hennes hundar oroliga. Sen vettefan vart barnen tar vägen för hon övergår till att prata med sina hundar och det är nu det roliga börjar.. (hon har verkligen helt seriös röst, som hon pratade med jämngamla människor)
"Apollon! Neeej, Apollon! Apollon, kom hit säger jag! APOLLON! Ser ni vad ni har gjort nu, oförskämda ungar?! NEJ! APOLLON!! Nej, sitt! SITT! AFRODITE?! Afrodite nu kommer du tillbaks hit! NEJ FAN NU TAR MITT TÅLAMOD SLUT! Hör ni det ungar, sånt språk får man inte använda men... AFRODITE! Nej, sitt! SITT APOLLON!"
Jag smyger mig fram till fönstret för att se om det går att få syn på tantfan i fråga. Jag föreställer mig en exakt kopia av Fröken Rynkbak! Och bara grejen av att döpa sina hundar, som i mitt huvud inte kan va nån annan ras än såna där små bjäbbiga, håriga moppsar som gamla tanter alltid sätter rosetter i pannan på, till grekiska gudar? HAHA, men jag blir besviken för jag tror dom svängt runt hörnet, för varken satkärring eller bjäbbhundar finns att skåda. Men sen kommer det en till röst som låter som en ung mamma och jag tror dom börjar tjaffsa om vem som stör mest, hennes barn eller tantens eviga tjat om sina hundar..
Ikväll är det ju både Sverige match och Where the Action is! Jag är fett sugen på att sitta på nån äng utanför och lyssna på foo fighters men nah, det kommer nog inte inträffa.
Tills adde behagar vakna ska jag fortsätta surpla te & läsa Aldrig fucka upp och ja, Jens Lapidus är ett måste!
//L
call to arms
Studenter är vi allihopa! ^^ Igår (onsdag!) sparkades de sista små vilsna själarna ut från respektive skolor och vi hade det lite knepigt med att hinna till allttihop, men det löste ju sig bra. Efter en flakfärd då man fick mer öl på sig än i sig var jag & miks helt enkelt tvugna att pissa ungefär 100 meter från hässelby gårds centrum! Sen kutade vi hem, duschade på 5 min och begav oss sedan till studentgrannarna och attackerade nommet! ^^ Folk borde ta studenten oftare, på en vecka har jag liksom nommat mer god mat än vad jag gjort under min livstid!
Idag har varit en dag med alla mina kära vänner, i jakan hittade jag vad jag tror kommer bli min nya hårfärg, men jag har ju såklart redan glömt vilken det var :P Sen hade jag match på kvällen vilket var både frustrerande & roligt, vi ledde med 1-0 i halvlek men torskade sen med 2-1. Var helt utmattad verkligen. Vet inte om det har med blodgivningen att göra eller om jag typ håller på att bli sjuk? Hoppas på det första iaf, tänker fan inte va sjuk i NEW YORK! ^^
Idag var kool and the gang hemma hos Tessish och vi glodde på fotboll och sen på studentrelaterade saker hon filmat med sin kamera, och ja, malte är med överallt ^^
Kanske inte kvällar man minns föralltid, men defenitivt kvällar man behöver! Det går liksom inte att göra annat än skratta, särksilt eftersom vissa i sällskapet har en tendens att skratta högt... och länge.. och åt allt! XD
Imorn blir ju dock antagligen sista gången jag träffar Tessish på lite över ett år! :O *ledsen i ögat* Men jag har en känsla av att det kommer gå rätt fort ändå, det krävs ju avstånd för att kunna komma närmare igen, right ^^
Det är i stunder som denna jag tänker på hur glad jag är att jag känner världens underbaraste person.
Lilla misk åker imorn också! men henne får jag ju iaf träffa om en månad ;) Då är det mest att du blockat om både forna öststater (?) och suparfestivaler!!
Nu ska jag läsa Lapidus och sova!
// L goes aldrig fucka upp
rise above this
Drar på mig första bästa klädesplagg och hinner väl gå en 15-20 meter innan jag tänker att det är nog bäst att kolla det där tandläkar-sms'et en gång till, och vad norrar mitt skåda om inte 10 juni kl. 14.00! Jag är alltså ute i lite väl god tid ;D Haha, jag som var så säker på att det var kl. 10 ...
Anyhowz, jag har alltså gått upp tidigare än jag behövt, det är mörkt och mulet väder ute och tydligen är det nåt slags säsongsuppehåll på Despis so it can only get better from here, I hope :O
Jag har iaf tagit mig tiden att byta skrivbordsunderlägg, från mitt schema till en finfin Poets of the Fall klubba, inte helt överraskande den från Carnival of Rust ^^ Speaking of which, vem är det som har mina skivor? :P
Nu ska jag väl fördriva lite tid innan jag gör ett nytt försök att börja röra mig mot vällingby!
// L
breathe
Okej, eftersom min kära lillaegogoes.blogg.se inte ville vara med och leka längre så kan man väl se det här som ett nytt försök. And speaking of which så har jag ju ett helt nytt liv framför mig, så egentligen passar det ju ganska bra.
Idag, 9/6, är alltså första dagen på en sommar som inte får kallas sommarlov. Personligen tycker jag att man kan kalla det vad man vill, det är och förblir sommarlov för mig, allt man behöver är lite Pippi-logik. "Jag har lov och det är sommar, alltså är det sommarlov". Att jag är ledig är ju dock inget som märks direkt, den här veckan är ju nästan mer händelserik än då man faktiskt gick i skolan.
Idag har jag & miks gjort vår plikt till samhället och varit och lämnat blod. Ge blod, ge liv. Det är inte svårare än så. Jag blir seriöst lite småsur på dom som inte ens orkar sätta sig in i ämnet. När vi berättade för några av våra vänner att vi skulle ge blod var den första frågan jag fick "varför?" Det är en sån liten och enkel sak att jag undrar om man ens har rätt att vara stolt, men jofan, det tycker jag att vi ska vara, för just vi just idag kan ha räddat någons liv. Och allt som krävdes av oss var att dricka juice och äta muffins.
Näe, så fort mamsi kommer hem ska vi fylla i lite Englandpapper och sen ska jag nog lägga mig tidigt, har ju tandläkartid kl 10.00 imorn!
// Lilla Ego goes back on track
