map of the problematique
Okej, i vår familj är vi rätt realistiska av oss. Det är kanske därför fantasin & ångesten liksom skenar iväg ibland? För att man nånstans inom sig vet att svaret faktiskt är enklare än vad man först tror och kanske senare vill inse.
Vi lever lite efter mottot "lös problemet".
Man kan komma till mamma med alla sorters krångligheter och man vet egentligen redan i förväg vad man kommer få för svar; Lös problemet. Gör om, gör rätt. Gör nåt åt saken. Man har inte roligare än man gör sig samt det är inte svårare än vad man gör det.
Om man inte kommer med nån slags förfrågan eller önskning av den lite mer osäkra eller ouppnåeliga sorten. Då sitter svaret på vårt kylskåp i form av ett utklipp från DN. Texten lyder; The answer is no.
Vad jag försöker säga är att jag har lindrat min egen ångest samt gett mig själv nåt att se fram emot och nån slags veckoplan. Mm, oj va stolta ni blir nu.
Jag åker till Olle imorn kväll, med buss, i snökaoset. Åker hem med papsi söndag förmiddag och om så behövs kan jag faktiskt åka till Fanny med tillhörande lägenhet nästan på direkten ^^
Lite sådär by the way så åkte jag, som dom flesta nog har snappat vid det här laget, tjejvasan i lördags och jag var grym i 2 mil och död resterande sträckan. Idag är jag stel som en pinne och går som ett kylskåp. Ska stretcha lite innan läggdags ;) Visst känns det lite konstigt att det är sportlov imorn men man har liksom ingen anledning att bry sig?
//L
Vi lever lite efter mottot "lös problemet".
Man kan komma till mamma med alla sorters krångligheter och man vet egentligen redan i förväg vad man kommer få för svar; Lös problemet. Gör om, gör rätt. Gör nåt åt saken. Man har inte roligare än man gör sig samt det är inte svårare än vad man gör det.
Om man inte kommer med nån slags förfrågan eller önskning av den lite mer osäkra eller ouppnåeliga sorten. Då sitter svaret på vårt kylskåp i form av ett utklipp från DN. Texten lyder; The answer is no.
Vad jag försöker säga är att jag har lindrat min egen ångest samt gett mig själv nåt att se fram emot och nån slags veckoplan. Mm, oj va stolta ni blir nu.
Jag åker till Olle imorn kväll, med buss, i snökaoset. Åker hem med papsi söndag förmiddag och om så behövs kan jag faktiskt åka till Fanny med tillhörande lägenhet nästan på direkten ^^
Lite sådär by the way så åkte jag, som dom flesta nog har snappat vid det här laget, tjejvasan i lördags och jag var grym i 2 mil och död resterande sträckan. Idag är jag stel som en pinne och går som ett kylskåp. Ska stretcha lite innan läggdags ;) Visst känns det lite konstigt att det är sportlov imorn men man har liksom ingen anledning att bry sig?
//L
can't bring myself to light this fuse
alltså det är ju så kallt så man dör. Känns lite som att ju mer jag tar på mig desto kallare blir det? Jag vet iof att mitt rum är kallt och tomt och ensamt men ändå. Det här är fan en annan sorts kyla.
Det är september -07 all over again och jag är sysslolös och orkeslös och vill allt och ingenting.
Jag tråkar mig igenom dagarna och gör endast saker för att jag måste.
Men sen, nästa vecka, händer allt på samma gång;
Åka skidor i Järvsö 26/2~1/3
eller
Åka med papi till Linköping 28/2
eller
hjälpa Fanny att flytta helgen där kring 28e
mm, oj vilka problem tänker ni. Men det är just sånt som gör min levnadssituation just nu liiite mer förjävlig.
//L som vill gå i ide
Det är september -07 all over again och jag är sysslolös och orkeslös och vill allt och ingenting.
Jag tråkar mig igenom dagarna och gör endast saker för att jag måste.
Men sen, nästa vecka, händer allt på samma gång;
Åka skidor i Järvsö 26/2~1/3
eller
Åka med papi till Linköping 28/2
eller
hjälpa Fanny att flytta helgen där kring 28e
mm, oj vilka problem tänker ni. Men det är just sånt som gör min levnadssituation just nu liiite mer förjävlig.
//L som vill gå i ide
a letter to someone like you
Mamma har fyllt år. Jag & Sabz har sålt fika i skolan. Jag har saknat teatern. Olle har kommit. Vi har lekt med Fanny. Vi såg Benjamin Button filmen. Vi har gått på isen (i solnedgången). Jag har kört bil dåligt. Vi tittade på melodifestivalen. Vi var i Uppsala. Jag bakade scones & vi har pussats massa. Olle har åkt hem. Jag har gått med stavisar med Tessish.
På måndag är det bilskola &
på lördag åker jag tjejvasan &
på söndag ska jag dö och ha ont ^^
Lets be happy with what we have, enjoy the beauty in these days
Sometimes we'll laugh sometimes we'll scream
no one said caring was easy
I know there was a time when emotions felt like pulling teeth
Sometimes I felt so soulless I couldn't even look at me
It's pathetic to hate who you are and it feels like hell to change
But I'll be damned if I push you away
I remember when my dreams were dying and I damned the sun, I damned the sun to pieces
I carved hateful thoughts into my chest then you took my hand and nothing, no nothing has ever felt the same
//L
På måndag är det bilskola &
på lördag åker jag tjejvasan &
på söndag ska jag dö och ha ont ^^
Lets be happy with what we have, enjoy the beauty in these days
Sometimes we'll laugh sometimes we'll scream
no one said caring was easy
I know there was a time when emotions felt like pulling teeth
Sometimes I felt so soulless I couldn't even look at me
It's pathetic to hate who you are and it feels like hell to change
But I'll be damned if I push you away
I remember when my dreams were dying and I damned the sun, I damned the sun to pieces
I carved hateful thoughts into my chest then you took my hand and nothing, no nothing has ever felt the same
//L
decode
Det här har so far faktiskt varit en väldigt händelserik vecka. En bra vecka med andra ord :) Och imorn blir den bara bättre ^^ Olle kommer hit och vi ska ha Stockholmsweekend! Dock är jag inte 100 på vad det innebär? Promenader på djurgården? Fika i Gamla Stan? Bio på Rigoletto? Leka med Fanny ska vi iallafall! ^^
Och apropå bio, här är mina semi-finalister, men vad vill man helst se egentligen?
v.s 
v.s 
Både Benjamin & Twilight har man ju hört så mkt bra om, men the Wrestler verkar fan bra plus att Bruce är ju med på soundtracket ;) Pride & Glory vill jag mest se för att vi åkte förbi moviepostern varje dag i en månad i Portslade :)
Har lekt med Sabz i skolan både idag & igår och gått i körskola två gånger denna vecka.
Om jag bara får ett jobb nu så kanske livet inte är så segt ändå ^^
//L - grattis mamsi
Och apropå bio, här är mina semi-finalister, men vad vill man helst se egentligen?
v.s v.s Både Benjamin & Twilight har man ju hört så mkt bra om, men the Wrestler verkar fan bra plus att Bruce är ju med på soundtracket ;) Pride & Glory vill jag mest se för att vi åkte förbi moviepostern varje dag i en månad i Portslade :)
Har lekt med Sabz i skolan både idag & igår och gått i körskola två gånger denna vecka.
Om jag bara får ett jobb nu så kanske livet inte är så segt ändå ^^
//L - grattis mamsi
supernova
Be yourself
and not somebody else
it might take some, a little effort
and maybe just a little help
but you can figure it out
if not
just do what everbody else does....
Oh, keep it on the level (if that's what I'm supposed to do)
keep on the level (if that's what they told me to)
I keep on getting in trouble
if I try to take this side of the road
So here's your hey hey hey (hey!),
here's you ho ho ho (ho!)
I don't know where else to go
There's a really fine line between what's yours and what's mine
it's a line that I don't want to toe...
I'm sick of being haunted by every cliche that I know
Keep it real
whatever that means
even if your so young you've never seen a limousine
you're gonna one day
just remember
never get in
and don't give up
cuz you know people are gonna care
if you just stop trying
and accept every dare
and if you can't seem to make it
maybe, maybe you should just try failure
and not somebody else
it might take some, a little effort
and maybe just a little help
but you can figure it out
if not
just do what everbody else does....
Oh, keep it on the level (if that's what I'm supposed to do)
keep on the level (if that's what they told me to)
I keep on getting in trouble
if I try to take this side of the road
So here's your hey hey hey (hey!),
here's you ho ho ho (ho!)
I don't know where else to go
There's a really fine line between what's yours and what's mine
it's a line that I don't want to toe...
I'm sick of being haunted by every cliche that I know
Keep it real
whatever that means
even if your so young you've never seen a limousine
you're gonna one day
just remember
never get in
and don't give up
cuz you know people are gonna care
if you just stop trying
and accept every dare
and if you can't seem to make it
maybe, maybe you should just try failure
nothing less than nothingness
Ibland slår det mig vilket dubbelliv jag lever. Eller försöker leva.. eller iallafall uthärdar.
Man typ driver runt om dagarna och när man väl fått i sig frukost så tänker man att det här kanske blir en bra dag trots allt. Så söker man dom där jobben som man kan se sig själv i. Man anstränger sig för att skriva en verkligen bra ansökan och sen som belöning så får man föreställa sig en arbetsdag. Sen så går man över till jobben som det iaf kanske finns en liten chans att man får men som vanligt så får man inga svar så egentligen spelar det ingen roll. Sen så börjar man snegla på dom där telefonförsäljningsjobben, suckar och förbereder sig för att börja skriva och sen utan att egentligen tänka så stänger man ner skiten och börjar spela sims.
Sen kommer mamma hem från jobbet och frågar 'vad har du hittat på idag då?' och man svarar totalt likgiltigt & uppriktigt - i n g e n t i n g.
Sen så kommer det en vecka då jag får leva lite. Då jag får se träd svischa förbi utanför tågfönster och bli sådär stel i ryggen som man blir när man sitter brevid en främmande människa och gör allt för att man inte ska göra för stora rörelser, flytta sig för ofta eller gud förbjude faktiskt nudda personen brevid.
En vecka då jag får vakna varje morgon och somna varje kväll på världens bästa arm och faktiskt längta tills nästa dag som när man tänker efter går ut på att göra just - ingenting.
Fast det är ett helt annat slags ingenting. Det är inget tomt, tungt & ångestframkallande ingenting. Det är ett vi-behöver-faktiskt-inte-göra-nåt-speciellt-idag-för-vi-har-det-rätt-bra-som-det-är-ingenting.
Det känns lite konstigt ibland, ganska ofta, nästan hela tiden. Jag har ägnat hela mitt liv åt att gå i skolan. För det är det jag kan, jag är bra på att gå i skolan. Och utan att anstränga mig så hamnar jag ändå på medel eller straxt över. Jag har tyckt om att gå i skolan, jag gillar att ha scheman och rutiner. Jag har utan att det gått ut över mitt sociala liv lämnat in, slutfört och fått bekräftelse på varenda uppgift/skrivning/prov och jag har aldrig nånsin fått vara stolt över det. Förutom på studenten när jag fick det på papper och på min mottagning när man såg hur stolt pappa var över att få skicka runt mina betyg. Allt jag kan tänka nu är vad fan har det gett mig? - Ingenting
Sista ansökningsdag till högskolan i höst är om 2 månader och 1 vecka.
Har inte fått svar från Grönan (bör väl komma nu i veckan) men nu är jag inte ens säker på om jag vill ha det.
Jag saknar att inte kunna planera nånting och jag hatar att inte ha några framtidsutsikter.
Jag tycker inte om känslan av att vara värd och veta just ingenting och
jag hatar i-landsproblem för det är fan inte synd om mig.
//L - var hittar man drömmar och hopp egentligen?
Man typ driver runt om dagarna och när man väl fått i sig frukost så tänker man att det här kanske blir en bra dag trots allt. Så söker man dom där jobben som man kan se sig själv i. Man anstränger sig för att skriva en verkligen bra ansökan och sen som belöning så får man föreställa sig en arbetsdag. Sen så går man över till jobben som det iaf kanske finns en liten chans att man får men som vanligt så får man inga svar så egentligen spelar det ingen roll. Sen så börjar man snegla på dom där telefonförsäljningsjobben, suckar och förbereder sig för att börja skriva och sen utan att egentligen tänka så stänger man ner skiten och börjar spela sims.
Sen kommer mamma hem från jobbet och frågar 'vad har du hittat på idag då?' och man svarar totalt likgiltigt & uppriktigt - i n g e n t i n g.
Sen så kommer det en vecka då jag får leva lite. Då jag får se träd svischa förbi utanför tågfönster och bli sådär stel i ryggen som man blir när man sitter brevid en främmande människa och gör allt för att man inte ska göra för stora rörelser, flytta sig för ofta eller gud förbjude faktiskt nudda personen brevid.
En vecka då jag får vakna varje morgon och somna varje kväll på världens bästa arm och faktiskt längta tills nästa dag som när man tänker efter går ut på att göra just - ingenting.
Fast det är ett helt annat slags ingenting. Det är inget tomt, tungt & ångestframkallande ingenting. Det är ett vi-behöver-faktiskt-inte-göra-nåt-speciellt-idag-för-vi-har-det-rätt-bra-som-det-är-ingenting.
Det känns lite konstigt ibland, ganska ofta, nästan hela tiden. Jag har ägnat hela mitt liv åt att gå i skolan. För det är det jag kan, jag är bra på att gå i skolan. Och utan att anstränga mig så hamnar jag ändå på medel eller straxt över. Jag har tyckt om att gå i skolan, jag gillar att ha scheman och rutiner. Jag har utan att det gått ut över mitt sociala liv lämnat in, slutfört och fått bekräftelse på varenda uppgift/skrivning/prov och jag har aldrig nånsin fått vara stolt över det. Förutom på studenten när jag fick det på papper och på min mottagning när man såg hur stolt pappa var över att få skicka runt mina betyg. Allt jag kan tänka nu är vad fan har det gett mig? - Ingenting
Sista ansökningsdag till högskolan i höst är om 2 månader och 1 vecka.
Har inte fått svar från Grönan (bör väl komma nu i veckan) men nu är jag inte ens säker på om jag vill ha det.
Jag saknar att inte kunna planera nånting och jag hatar att inte ha några framtidsutsikter.
Jag tycker inte om känslan av att vara värd och veta just ingenting och
jag hatar i-landsproblem för det är fan inte synd om mig.
//L - var hittar man drömmar och hopp egentligen?
runaway train
Det är nästan lite roligt hur jag sagt varenda dag den här veckan att jag ska gå upp klockan 10, men det blir alltid runt halv 11 ändå, om jag kommer upp "tidigt" dvs.
Jag har överlevt helgen och är nu redo för ja, mysvecka. Men innan dess ska jag jobba hårt med att försöka inpränta lite matematiska begrepp i om något "the lost generation" Jacob och hans klasskamrat. Kids these days alltså.
Okej att just han ligger på efterkälken men ändå, han hävdar ju att Fröken inte ens liksom kollat att alla faktiskt kan gångertabellen innan dom går vidare med division och grejer.
Fast jag hävdar ändå att dagens läroplan inte går att följa när det kommer till 70-talisternas barn. haha
Skulle egentligen ut och promenixat med tessish om en kvart men det lilla flickebarnet som egentligen börjar bli rätt gammal nu ;) hade möte med arbetsförmedlingen så här sitter jag med en extra timme.
Jag borde verkligen packa, för ikväll bär det av till polkagrisarnas hemstad, och inte ens där kommer man väl särskilt långt på en mobilladdare och ett par strumpor.
TJOFLÖJT!
//L
Jag har överlevt helgen och är nu redo för ja, mysvecka. Men innan dess ska jag jobba hårt med att försöka inpränta lite matematiska begrepp i om något "the lost generation" Jacob och hans klasskamrat. Kids these days alltså.
Okej att just han ligger på efterkälken men ändå, han hävdar ju att Fröken inte ens liksom kollat att alla faktiskt kan gångertabellen innan dom går vidare med division och grejer.
Fast jag hävdar ändå att dagens läroplan inte går att följa när det kommer till 70-talisternas barn. haha
Skulle egentligen ut och promenixat med tessish om en kvart men det lilla flickebarnet som egentligen börjar bli rätt gammal nu ;) hade möte med arbetsförmedlingen så här sitter jag med en extra timme.
Jag borde verkligen packa, för ikväll bär det av till polkagrisarnas hemstad, och inte ens där kommer man väl särskilt långt på en mobilladdare och ett par strumpor.
TJOFLÖJT!
//L
